Nyckel är satt i låset!

Nu har vi satt den sista namnteckningen på bankens och mäklarens papper, den sista väntan är över och det första flyttlasset har gått iväg.
Jag och min blivande fru satte efter bankbestyren direkt igång med att lasta bilen, Sigge full med prylar ur vårt källarföråd. Med fullastad bil drog vi så iväg västerut och landade in på vår egen tomt i Våmb. Vi stod på mark som var vår (eller kanske bankens...), men visst kändes den som vår. Som vår, men endå kändes det overkligt att vi hade köpt oss ett hus. Ett hus som kommer innebära en hobby för oss båda under många år, men det är ju kalas att ha en hobby!!!
Mina händer började tvärt emot vad jag och Fia kommit överrens om att klia efter TOTALRENOVERING!!! Så om jag känner mig själv rätt så kommer Fia att få hålla mina tyglar kort de närmaste åren, för annars kommer kofot, bräckjärn och tigersåg att få jobba...
Tänk att min största utmaning kommer att vara; att INTE renovera allt på en gång! Att få tvinga ner ändan i soffan i stället för att riva tapeter och dra bort konstiga ellösningar. Men utmaningar är till för att mötas, så full fart mot återhällsamheten...
Hur som helst så är jag och Fia mycket nöjda med vår miljonhobby på 104kvm. Tror även att katten Zorra kommer tycka det är kul med hus, ett hus att springa runt i och jama på olika saker och ting. Alla i familjen hoppas i alla fall att vår 20-talsvilla skall bli ett varmt, gott och välkomnande hem.
Lyckan är total!

En VANLIG fredag!

Fredagen är här med alla kära besvär... Dagen har genomförts iförd mysbyxa, t-shirt och en fantastiskt fluffig frisyr. Det som genomförts har inte varit speciellt produktivt kan jag säga; läst, surfat lite, klappat katten, druckit kaffe.
Då min Älskling kom hem var det dags för fredagsrutin. Shoppingturen gick som vanligt över Bolaget, Maxi samt denna helg även över Kapellgården. Bolaget bjöd på en god Zinfandel från det nya landet och Kapellgården gav oss 400g prima svensk oxfilé, NUM, NUM, NUM!!!
Mina två underbara vänner Calle och Martin skall i kväll ut på stadens gator och torg och hinka öl, vilket är en fantastisk verksamhet tycker jag, speciellt med dessa två kanonkillar, MEN! Efter att varit bortrest sedan förra fredagens morgontimmar, så känner jag ett stort behov av att vara hemma med mina töser och bara ha fredag. Gå på krogen är inte ofta man gör nu för tiden och visst hade en kväll med mina goda vänner varit super, men efter att frusit arslet av sig i Villingsberg med sina arbetskamrater så är en varm famn, god mat, något vin och sitta med hela ändan i soffan inte så dumt det heller!
Med förhoppningar om en fantastik kväll på stan, så finns mina tankar hos er grabbar!

Chef Våmb 30:41

Så var saker och ting kring fastighet Våmb 30:41 klara!
Klockan 18.00 skrev jag och min blivande fru på papprena för att få tillgång till vårt lilla hus i Våmb. Det hela gav vid hand att den 4 mars, kl 14.00 är vi husägere med oinskränkt tillträde. Då jävlar ska det firas! Vi tjuvstartade i och för sig lite redan i kväll...
Det som kittlar mitt manliga ego allra mest i detta är följande; En ruta om 1000kvm av jordens yta är MIN! Min att göra vad jag vill med, min att förvalta till eftervärlden, min att njuta av. Men som tur är så är jag inte helt själv om denna yta, jag delar den lika med mina tjejer; Fia och Zorra.
Frågan är om min första åtgärd i trädgården är att bygga vakttorn med strålkastare i varje hörn.... (Micke Wallmans idé!)

Det STORA steget är taget in i vuxenvärlden...

Då jag för ett tag sedan blev sambo, köpte kombi och blev tröttis på fredagkvällarna efter vin till maten så var man en god bit in i det vuxna livet. Nu har steget tagits mot räntekostnader, amorteringar, renovering och nybyggnation av badrum. Kort sagt så; HAR VI KÖPT HUS!!!
Nja, inte riktigt ännu...
Jag och min underbara Fia har vunnit budgivning på 20-talskåken i Våmb. Så om gud vill och vinden håller i sig så skrivs det papper och görs upp bankärenden i nästa vecka. Om någon månad så står man i trädgården och skottar snö i stället för att komma hem och kasta sig i soffan och stonka: "AOUÅÅÅ, vilken dag..."

Det var ingen lätt budgivning som vi gått igenom, men i dag så vann vi som sagt, MEN...
Jag har tillbringt dagen utomhus i kyla och snö, Fia har "messat" och ringt några gångerr och hört om mäklaren hört av sig, men jag hade ju inte hört ett ljud. Då jag inte inte ett ont anande kom innanför ytterdörren, (skitnödig som få...) så var Fia vacker som vanligt, men hon ville helst att jag skulle gå på toa först innan jag gjorde något annat. Visst verkade det naturligt, men likfullt gick jag ut i köket av någon oklar anledning. På den lilla pallen vid köksfönstret stod två nyinköpta vackra inredningsdetaljer samt husbeskrivningen av Vibecksvägen 16. Hmmmmmm.... Dessutom så stod två champagneglas och en flaska Prosecco på diskbänken. JAG HADE BLIVIT BLÅST!!!
Fia hade vetat om att vi vunnit budgivningen sedanklockan 10.00!!!

Snacka om överrakning! Nästan lika stor som den jag utsatte Fia för på julafton...

GRATTIS TROLLHÄTTAN

Äntligen har rättvisa skipats i bilvärlden! Det var inte guds mening att en av världens bästa och mest personliga "massbilar" skulle försvinna från klotet just nu. Om Spyker är en bra ägare... Vet inte! Är företaget räddat för alltid... Vet inte! Men några saker är klara: Människor i Trollhättan får behålla sina jobb, Saab fortsätter producera utmärkta bilar, den nya 9-5.an kommer ut på marknaden och vi Saabägare kan fortsätta njuta av att fara fram på vägarna.

Jag är förbannat glad och det kom "bannimej" nästan en liten tår av lycka då jag fick höra nyheten.
Nu ska jag kolla in presskonferens med Maud "Backstabber" Olofsson...

...and God save America

Från att i går ha njutit mat och dryck från den gamla världen gick idag den kulinariska resan till den nya. Hemgjorda hamburgare på nötfärs, serverad på lätt grillad ciabatta med färska grönsaker och en hemgjord dressing. Detta sköljdes ner med ett gott rödvin från Argentina. Lördagens måltid tillsammans med min lilla familj (Fia och katten Zorra (eller Gato Rozza som min vän Martin döpt henne till)) blev en succé. Tyvärr tog vinet slut för fort, så för tillfället fortsätter kvällen med blandade nötter och frisk röd saft...
Men det spelar ingen roll, den manliga lyckan är ändå total!

GOD SAVE AMERICA AND HER HAMBURGERS!!!

Viva Italia!!!

Fredagen är här och det obligatoriska myyyyyyyyyset!
Efter en dag då jag färdats från hemmet till arbetet med fötternas hjälp, från arbetsplatsen till Villingsberg med bilens hjälp, genomfört ett bra, effektivt och snabbt REK, blåst tillbaka till Skövde i samma bil. Tagit mig hem via bolaget och blomsteraffären, åkt till Maxi (detta matmecca) och handlat med min Fia så var det dags att laga mat!
Middagen blev färsk chilistekt kycklingfilé med pasta pesto Genovese nedsköljd med en supergod röding vid namn Villa Puccini, Toscana. Fy fan va gott!!!

Trots att maten lagades av två blonda svenska fisar så kom en liten del av Italien till Skövde i kväll!

Så var cirkusen igång...

Idag lades det första budet lagt! Men inte av oss! Någon människa (kanske apa) lade idag utgångspris på huset i Våmb, dvs. 1.1 mille. Inga pengar för ett hus med det läget MEN...
Idag har min sambo varit i kontakt med en byggfirma som gav ett ungefärligt pris på byte av tak (ett totaljobb) samt ett pris på å fixa lite till. De ville ha ca 250 000kr för att blåsa taket, bygga upp nytt samt fixa innertak på våning 2. Detta har fått oss att bli mer intresserade än "njaaaa". Så nu väntar vi lite och kanske lägger någon tusenlapp upp om några dagar.

Det som är pinsamt är att detta beteende är vääääääldigt likt kohandeln vad gäller SAAB. Och jag som SAAB-älskare (gillar man bra bilar med komfort, säkerhet, personlighet och lite klös så gillar man SAAB!!!) skäms man en aning! Att inte vara bestämd och tydlig i förhandlingar är ju aningen b...igt.

To bee continued!

Hus - Att köpa eller inte köpa... Det är frågan!

Jaha! Ytterligare en husvisning i Skövde med omnejd är avklarat.
En kåk från 1929 på strax över 100kvm, två våningar och källare, 1000kvm tomt och litet uthus med bastu. Stället är beläget i det attraktiva området Våmb vid Skövdes V infart, dvs. på Billingens Ö sluttning. Det hela betingar det facila priset 1 100 000kr.
Mina känslor efter visningen var minst sagt blandade. Suveränt läge, bra område både för mig och Fia, men även för ev. framtida knoddar och den kräsna katten Zorra. Huset har en fantastisk potential och tomten lika så. Det kan bli hur mysigt som helst. Driftskostnaderna är dessutom ganska låga och luft/vatten-värmepump är installerad.

MEN, där finns att göra!
Alla rum behöver få nya golv, ny färg, och fixas i största allmänhet, dock inte akut. Köket är helt ok, men på sikt vill man nog blåsa det och smaska in ett nytt. Badrummet går att ha ett tag, men inom 1-2år är man nog väldigt sugen på att helkakla, byta porslin, fixa duschen mm. Visst är detta normaljobb, men fukt har krupit in under taket p g a en mindre lyckad takrenovering för 14 år sedan. Så det kan vara på det viset att om vi köper detta hus, så byts taket ut i sommar, vilket kommer krävas en jävla massa jobb eller en nätt liten utgift på ca 200 000kr++.
Jag drar mig inte för att jobba med kroppen, tvärtom! Älskar att ta tag i renoveringsprojekt och göra om något till mitt. Det är väl den manliga fåfängan som vill bevisa att man är just en man. Men när man vet att hösten kommer kräva mycket av mig på jobbet, så kanske det är dumt att ställa sig med ett renoveringshus på halsen. Samtidigt så vill jag nog ha "huseländet". Fan vad svårt det ska vara att bestämma sig för om man vill köpa sig en komplett hobby. Det är kul att jobba med hammare och pensel, men kanske inte dygnet runt tiden...

Att ta sig i kragen

Så var det gjort!
Jag och min sambo Fia (den blivande bruden) trotsade min surhet över att snön blivit skitig och att det slaskar under fötterna och tog oss upp på berget Billingen. Skidorna spändes på och stavarna sattes fast på nävarna. Det blev en riktigt bra tur i milspåret. Efter ca 2km kom Björn Aaby Eriksson i kapp oss och han och jag beslutade oss för att ta sällskap. Vilken pulshöjare det blev.
Nu sitter man nyduchad, nylunchad och fräsch med en skön känsla i kroppen; DET ÄR OK ATT SLAPPA!!!
Om två timmar kommer våra goda vänner Jenny, Martin och Teodor hit och ska provsmaka chokladmoussetårta, en tårta som kan vara den blivande bröllopstårtan, num, num, num!

Den fula dagen

Söndag morgon, legat kvar i sängen lite för länge, men varför inte passa på så länge man har möjlighet till det. Gick hur som helst upp och endast iförd min "Adamdräkt" smög jag in i köket och laddade kaffebryggaren med vatten och Zoega Mezzo. Då bryggaren började harkla sig, så ställde jag mig en liten stund och blickade upp mot berget Billingen och det var då det slog mig: "Va fult det är idag!"
Varför får jag en brun känsla av att se snön utanför? Jo, det är enkelt!
De senaste veckorna har vi Skövdebor vant oss vid ett vitt sagolandskap som kittlar vår friluftsnerv till max. Kyla under -5, fukt som fryst fast på trädens grenar och skapar de vackraste naturfenomenen man kan tänka sig, den rena snön har legat på våra gator och allt har varit torrt, snyggt och prydligt. Allt är underbart och man bara längtar efter att få glida ut i skidspåret, ta en vinterpromenad i snön, grilla en korv samtidigt som kylan biter i näsan.
Men de senaste dagarna har ju temperaturen ökat något och lagt sig runt 0.an vilket gör att träden fått släppa taget om sitt vita täcke, våra fortskaffningsmedel skapar brunaktig modd på gatorna, och vi drar med oss den kladdiga och smuttsiga modden in över allt (ICA Norpan är ett lysande exempel).
Att träden återfått sin gråbrungråa färg som de hade i november månad och att slasket börjar komma krypande är ett slag i ansiktet på en man med lite svagare karraktär och lite för kort stubin. För nu står jag här och blickar ut mot berget med min bruna känsla. Jag känner inget sug att ta mig ut mig i skidspåret, ursäkterna flockas i mitt huvud för att få sitta inne och irritationen växer över att all snö är på väg att bli skitig, "Å det är ju FAAAN!!!"

En positivist hade sett detta som ett lysande tillfälle att pröva sin karraktär; "Men guud, vilket UNDERBART tillfälle att pröva karraktären och trotsa det gråa och ge sig ut i naturen!"
Men eftersom jag inte är den typen av människa, så känner jag mest hat mot naturkrafterna som lägger krokben för min forstsatta skidkarriär samt att om jag hade en överpositiv typ i närheten så hade smockan varit i luften...

Det jag skrivit ovan är ytterligare ett bevis på hur jävla bortskämda vi är som människor. Allt skall vara perfekt! Minsta avvikelse från den perfekta målbilden gör oss till stora gråtande och klagande barn. Är saker och ting inte som det "borde vara" så är det kass. Kanske är jag mer sådan än alla andra, vilket är ganska troligt om jag känner mig själv rätt. Så med anledning av min reaktion i morse, så skall denna dag gå i positivismens tecken. Så söndagen 17 januari 2010;
"HÅLL I HATTEN FÖR NU KOMMER POSITIVE PER OCH TAR DIG!"

Ny i den självsäljande IT-världen...

Så har man tagit det stora steget in i bloggvärlden!

Hade någon sagt till mig att jag skulle ha en blogg för 6 månader sedan hade jag i vanlig ordning svarat; "Idiot! Varför skulle jag sjunka så lågt!?!?"

Men efter en god stunds eftertanke, läsande av min vän Martins blogg och ställts inför valet mellan facebook, twitter, blogg eller något annat av It-världens alla sätt att kommunicera, så gjordes mitt val. Som 32-åring med statlig anställning och en ordentlig potion personlig integritet så kom jag fram till att; blogg är det naturliga valet om man vill hänga med något så när...

Så nu är det ett faktum, Per goes interactive!

Jag vill med min bloggtitel "Masculus prosperitas" och den text som skrivs, ge en bild av hur det är att vara "mitt i livet" och tampas med de utmaningar detta innebär. Få tiderna på milen att hålla (bli som de var förr...), njuta av gymet, fortsätta uppskatta den goda boken, maten och vinet. Finna glädje i faktumet att älska och att vara älskad, glädjas i planerandet av vårt bröllop och mycket mycket mer...

Kantarellmacka vid matsalsbordet, Num, num, num